KÀra vÀrld! Idag bad jag till högre makter om att fÄ komma fram helskinnad.
Vi var bjudna till ett college för att interagera med socialarbetarstudenter dÀr. Vi tÀnkte att det skulle bli trevligt att sitta och snacka lite socialt arbete och vilka skillnaderna Àr mellan Indien och Sverige.
Vi skulle bli upphÀmtade kl 14 av en man som skulle köra oss genom stan. Normalt sett brukar vi Äka med Thomas som Àr förestÄndaren hÀr pÄ Intact. Han kör lugnt och sansat Àven om trafiken Àr crazy hÄller han sig lugn. Men idag var det en tyngre fot pÄ gaspedalen kan man sÀga. Jag försökte filma lite men kÀnde att jag behövde hÄlla mig i sÄ det blev inte sÄ bra filmer.
Trafiken hĂ€r i Trichy Ă€r sĂ€kert inte speciellt livlig, men med svenska mĂ„tt Ă€r den verkligen speciell. Vi blev omkörda av en knökfull buss med folk hĂ€ngande utanför i klasar. Chauffören försĂ€krade oss att det bara Ă€r stadsbussarna som Ă€r sĂ„ överfulla. LandsvĂ€gsbussarna har inte folk hĂ€ngande utanför.. Jag frĂ„gade vad som hĂ€nder om nĂ„gon tappar taget? “DĂ„ gör de inget mer” var hans svar… Det kĂ€nns ju tryggt att veta, tĂ€nker jag ironiskt!